Katarina Muhr ser tillbaka gallande en tid enar det var haftigt att vara ledig, och hon paminner ifall de stora fordelarna med ett leva utan partner.
Pro nagra dagar darefter fick jag ett meddelande fran en nybliven singel som skrev att han varje mesig forut det morker sjalv beskriver i dejtingvarlden (oops). Han traffade sin sambo langt innan dejtingappar fanns och genast, nar hon inneha lamnat honom, bavar han infor livet som ledig. Sjalv antaga otvivelaktigt att ordet ”mardrom” anvandes.
Den arme snubben ar ej allena ifall att uppfatta ett obehag infor tanken pa att dejta. Istallet forut att skrida ut med vannerna, skala for att slippa ett kasst karleksforbindelse och dromma om hisnande moten med potentiella karlekar, formar vi i dag stodgrupper dar vi haller varandras hander under en gemensam angestattack. Sjalv har sett manga killar gallande dejtingappar som uppgivet skriver: ”Ta mig harifran”.
Att besta ledig inneha nog aldrig varit nagot att skryta om pa Linkedin, men den arme kollektiva angesten infor singelskapet kanns ny. Jag vill minnas att det varje lite kaxigt att vara singel tidigare. Att det fanns nagot bossigt kvar att beratta: ”Jag tanker dejta och leva livet, fuck forhallanden”. Inneha all skrackhistorier ifall Tinder-svindlare och ovalkomna dick pics gjort det sa vedervardigt att besta singel att bara ordet ger folk titulera karar och en klump i magen?
I tv-serien ”Sex and the city” – originalserien, inte den kackiga rebooten – som jag sag ifall pro nog tja, attonde gangen haromveckan, portratteras singellivet som atravart. Samantha, Carrie, Miranda och Charlotte inneha bra goromal, ligger med vilka de vill nar de vill och dricker cocktails en tisdag blott forut brightwomen.net navigera till denna webbplats att de kan. De har ingen bavan. De inneha kul! Och den hade premiar for 25 ar darefter. Borde ej singellivet ha blivit battre, inte samre?
Problemet ar blott att varlden ar forandrad
Allting sjalv laser och ser handlar om hur vidrigt det ar att dejta och hur svart det ar att traffa nagon nar karlek outsourcats till appar och skarmar. Sjalv vet ej om nagon skulle skildra singellivet som lajbans i dag. I boken ”Halva Malmo bestar fran killar som dumpat mig” skrattade vi onekligen at forfattaren Amanda Romares jakt gallande karlek. Att allihopa enbart dumpar henne ar roligt, men det ar inte haha-roligt, utan glatt kungen ett fy-fan-vad-morkt-det-ar-darute-satt. Jag personligen ar intet undantag. Sjalv skrev just en artikel ifall svarigheterna i att eftersoka karleken IRL, en text som min nyblivna singelvan tydligen blev livradd fran.
I sprang om att skapa livet som dejtande ledig mer uthardligt vander vi oss till bocker, poddar och serier pro att utbilda oss ifall anknytningsmonster och red flags. Vissa gar sa fjarran att de gifter sig med nagon de aldrig traffat snarare hela svenska folket. Allt forut att singelskapet inneha blivit civilstatusens version fran vattentortyr. Du kan respirera och du kommer nog overleva, men det kanns som att du drunknar, droppe pro droppe.
Varlden ar vart ostron
I sjalva verket antagande jag ej att det ar singelskapet i sig som folk mar sa detta suger over, utan sattet vi dejtar pa. Det ar kliniskt och dystopiskt att vanda sida bland tusentals ansikten i timmar. Att avsta fran apparna kraver bade stort engagemang och mod darfor folk inte beter sig som de gjorde tidigare. Det blir svart att mota nagons ogonkast kungen andra sidan bussen pa ett gulligt rom com-satt ehuru personen du ser kungen sannolikt stirrar ner i sin telefon.
I ”Sex & the city” skildras singellivet som harligt. ”Vad hande darefter, borde det ej ha blivit battre?” fragar sig Katarina Muhr. Kort: Stella pictures
Sjalv har ingen svar gallande dejt-deppen, men sjalv tanker att vi singlar anda kan ha lite kul igen. Ringa tillbaka var stolthet och peka finger at alla som far singelskapet att bevilja som en sjukdom. ”Ah, har du ej traffat nagon an? sjalv ar i all fall ej nervos kvar dig.” Ehh, ej jag heller…? absolut som att Carrie i SATC fick overtyga sig allena ifall att hon varje ”single and fabulous” med ett utropstecken, ej fragetecken, tvungen vi singlar gaska upp oss. Vi gor ju sa fantastiskt dalig reklam for var civilstatus.
Istallet pro att fa livet som dejtande singel att lata som ett enda langt traff i ett toxiskt helvetshal borde vi nog fokusera gallande det positiva. Pa manga fason har singlar i dag verkligen kakan och kan intaga den med. Vi kan dejta ikladda mysbyxor i soffan (blott en san faktum), alska med vilka vi vill nar vi vill, pimpla vin en tisdag utan invandningar fran en gladjelos partner, och aven fortsattningsvis antaga gallande drommen om livet som burgen, forut vi kan ju rent teoretiskt fortfarande gifta oss rikt.
